Alma har varit helt underbar och har gått med på mina behov idag. Att inte göra någonting. Visst hon har levt rövare och vändt upp och ner på lägenheten. Vi har lekt lite utan för mycket ansträngning från min sida och på nått sätt är det som att hon känner av när det behöver vara lite lugna puckar.
Ett tag här hemma så hade hon en period då hon inte lyssnade på någonting. Då menar jag verkligen ingeting. Det kvittade vad jag och pappa sa så gjorde hon precis som hon ville.
Det var frustrerande ett tag att vi inte visste vad vi skulle göra eller säga för att få henne att lyssna.
Visst barnen ska självklart gå igenom sina faser i egen takt och detta var en riktig fas hehe. Även om vissa kan vara jobbiga, så när man ser tillbaka på tiden så ser man inte det jobbiga utan bara det som underbart.
Nu verkar hon ha kommit över denna fas och är hur snäll som helst. Visst hon är fortfarande ett barn som fortfarande är i trotsåldern,men en underbar tjej som gör mamma och pappa extremt lyckliga.
I morgon hoppas jag på att det blir en bra dag, men vem säger att man inte får ha dåliga dagar. Klart man måste ha det också. Man är väl inte mer än mänsklig.
Men mitt samvete om att jag inte vart en rolig mamma som underhållit sin dotter, det tär.
Nu ligger Alma och sover och jag kan inte sluta att planera över vad vi ska hitta på för roliga saker i morgon för att kompensera att jag har varit tråkig idag.
Varför kan man inte se de bra saker som man gör som mamma?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar